Allt var bra för tills en stund sen.
Fy fan va dåligt jag mår.
Ena stunden är man lycklig och allt är frid och fröjd, sen brackar de bara.
Vrf kan man inte bara få vara lycklig hela tiden för?


Om när man är lycklig så vet man ändå att snart brackar de ut igen...

De är som en berg och dalbana..